Nu är det påsk. Men vad ska man hitta på? Konstrunda? Javisst, men det finns så mycket mer. Och ärligt talat är kanske inte konstrundan den mest barnvänliga aktiviteten man kan ägna sig åt. Just därför har vi ansträngt oss lite extra för att hitta platser där hela familjen är välkommen. Det visade sig vara ganska många ställen. Och när vi ändå höll på så skakade vi fram våra bästa familjerestauranger, påskgodisbutiker och gratisnöjen. Det sägs att vårvärmen ska komma på skärtorsdagen. Håll tummarna.

Ladda ner Utflykt Skånes Påskguide här och låt dig inspireras!

The post Kolla in vår påskguide! appeared first on Utflykt Skåne.

Och vad bidde det då? Jo, en tummetott. Nu skulle jag kunna räkna upp en rad faktorer som stjälpte mina långa listor av inplanerade aktiviteter. Förkylningar, dåligt bilväder och annat förtretligt. Men i själva verket var det nog jag själv som band ris åt egen rygg med den där proklamationen.

Man får liksom vända på stolen. Bästa tipset att få med sig ungarna ut är förstås att haka på deras äventyr istället istället för att tjata på om sina egna. Följaktligen traskade jag (tjurigt) iväg till vår lördagsgodisaffär för en rundtur med ivriga guider. Bara för att upptäcka hur frossandet vid fönstrets caféstolar faktiskt var ganska mysigt.

I huvudet ringde plötsligt min egen beskäftiga replik. Den som jag alltid plockar fram i besvikna lägen. ”Allvarligt talat killar, man har inte roligare än vad man gör sig.”

Så jag skärpte till mig. Och fick ett riktigt mysigt sportlov till slut.

Se inslaget i Sydnytt här.

The post Hur gick det med vårt sportlov, då? appeared first on Utflykt Skåne.

Något som är ganska lätt och tacksamt att baka, och som de flesta gillar, är piroger. Piroger är mycket praktisk utflyktsmat, eftersom det är bröd och pålägg i ett. Jag brukar göra med köttfärs och med ricotta.

Du kan hitta recept på piroger i många kokböcker. Jag brukar göra det som finns i Bonniers stora kokbok. Här är ett recept som liknar det (klicka).

The post Piroger i picknickkorgen appeared first on Utflykt Skåne.

Ibland sker allt som på ett mjukt litet band. Åttaåringen kisar ut genom fönstren och säger: ”Jag ska nog gå ut dit”. Hustrun som bakat bullar påpekar att vi lika gärna kan fika på altanen.

Själv tofflar jag ut och lyfter fram trädgårdsmöblerna. Hunden tycker i vanlig ordning att det hela är en utmärkt idé. Det är egentligen bara elvaåringen som frankt slår fast: ”Aldrig i livet!”

Det handlar om två meter. Vi brukar säga att vår värsta konkurrent egentligen bara är soffan och datorerna. Men nu tar vi steget och lämnar dem åtskilliga meter bakom oss. Pressar oss ut genom altandörren, placerar sittunderlagen på de iskalla utestolarna och lutar oss tillbaka. Lapar den underbara marssolen. Dricker kaffe. Käkar frasiga bullar med marmelad. Årets första utflykt.

Åttaåringen sitter tappert kvar ett par sekunder men tar sen sin bulle och går in. Karin och jag diskuterar trädgårdens potential. Det är en härlig dag. Men snart känns kylan genom jackan och vi finner det för gott att förena oss med barnen inne i värmen.

Hunden väljer att stanna kvar. Det är ju strängt taget inget konstigt. Med dubbla lager päls så har han inget omdöme att tala om.

Det är ju svinkallt där ute.

The post Årets första utflykt appeared first on Utflykt Skåne.

Ibland kan man tvivla på om saker blivit bättre med åren eller sämre, men ingalunda så rörande Kallis. 90-talets trista vita plaststolar, de lite fyrkantiga ”badvaktmästarna” och den miserabla fikanivån – borta är nu allt detta tråkiga.

På min tallrik landar istället en förträfflig Wallenbergare med rårörda lingon och generöst med skånskt himmalagat mos. Innan dess har jag fått sitta i lugn och ro vid datorn i över en halvtimme utan att bli antastad av någon personal, pockandes på ett inköp från diskens kassa. Guldstjärna och föredöme i min bok.

Stämningen är så annorlunda nu. På väggarna ser jag affischer om stand up-shower. Hela miljön är så smakfullt färgsatt. På alla bord lyser ljuvliga små tulpaner, och plötsligt kommer någons vänner in och sjunger ”ja må han leva” för en av de arbetande servitriserna. Det känns som att vara hemma hos någon helt enkelt.

Allt är dock inte ändrat. Inne i den vedeldade bastun har tiden stått lika still som panoramafönstrets horisont mot Köpenhamn. Likaså tycks gubba-diskussionerna vara exakt de samma som när jag flyttade från staden för snart tio år sen. Ett klassiskt inslag är också nybörjaren som i sin iver att smälta in börjar med ett havsdopp för att sen gå in i bastun. Avslöjandet får dock sin uppskattning från de skrockande imponerade boysen, stämningen är som vanligt snackegla’ och direkt. Här är alla välkomna.

Vid något tillfälle tog jag med mig min dåvarande sjuåring in på badavdelningen. Utflykten ansågs något avancerad. Så mitt tips är att inte forcera denna initierings-rit som kan bli så mycket trevligare att genomföra lite längre fram. Däremot har jag och min far en gång besökt bastun och han gick från novis till gubbaveteran på tio blanka sekunder. Så vad kan man säga? Upplevelsen är lite medelålders eller senior. (Om det är likadant på kvinnosidan har jag ingen aning om). Så har du ungar med dig i sällskap så rekommenderas lekplatsen på stranden, havet och långa bryggan som vi skriver om här.

Stället är i övrigt perfekt för möten, oavsett om det rör sig om gamla kamrater över en lunch eller djärva dejter på ”neutral miljö”. Att sitta med sitt kaffe och kisa in mot land och den angörande långa bryggan i syfte att identifiera de annalkande är det närmaste poesi som jag kan komma. Är det hon? Neej. Hon har inte en sådan lång kappa.

Men vad vet jag, en hopplös gammal Malmöromantiker.

The post Kallis på Ribersborg appeared first on Utflykt Skåne.

Jag har varit här en gång innan och då ätit en enkel men stärkande lunch, en av tre goda soppor, ljuvligt hembakat bröd och en vegetarisk buffe med diverse pålägg. Efter kort presentation uppmuntrar mig ägaren att kliva in och redan i första rummet inser jag hur jag missat mer än halva grejen. Det finns ett rum till. Och ett till. Och ett tredje. Och ytterligare ett vindsloft högst uppe! Men det är inte det som är den verkliga överraskningen. Utan att i varje enskilt rum jag passerar är det knökfullt med folk!

Stället är en succé. Så folk hittar hit ändå, oavsett hur tillbommat det ser ut på utsidan. Röstånga Mölla har levererat hantverksmässigt bakat surdegsbröd av egenmalt ekologiskt mjöl i över 20 år, står det att läsa på deras hemsida. Cafét i Eslöv startades 2009 och har även ett systerligt samarbete med ett annat av mina favvisfik, nämligen Selma i Malmö. Det finns även i Lund på Byggmästaregatan.

MIljön är definitivt välkomnande för alla – förutom möjligtvis den som anser att caféer ska vara ordnade rätvinkligt och modernt avskalat. För här trängs allehanda loppisfynd och galna samlarobjekt i en hiskligt charmig blandning och åldersskillnaden på gästerna går från bebis upp till seniorer.

Priserna lockar. Eller vad sägs om tre surdegsbröd för 50 kronor. Däremot ser jag inte röken av några chokladbollar eller wienerbröd. Här är det mackor och te som gäller, och möjligtvis lite fruktsallad till efterrätt. Vilket får mig att inse hur mina sockerjunkies till ungar troligtvis hade rynkat på näsan. Men de hade gillat inredningen. Garanterat.

The post Röstånga Mölla skafferi i Eslöv appeared first on Utflykt Skåne.

Vi hade kul! Men i starten såg det mörkt ut. Våra förväntningar var uppskruvade när vi lotsades genom olika nedstängda sektioner av simhallen – de var som minnen över fornstora dagar (ack 70-tal).

Idag verkar det ju bara finnas en väg för simhallar, och det är att bygga ut, bygga till, skapa äventyr. Så längst ut i badhuslabyrinten hörde vi plötsligt lekskriken.

Den simkunnige tioåringen rusade lyckligt omkring. Med åttaåringen, som är lite osäker i vattnet, var det värre. Vi hade glömt hans vingar, och han bävade för att hänvisas till pytte-bebishörnan. Det fanns inga ”flytverktyg”. Jag var alltså tvungen att simma med honom hela tiden.

Men i det allmänna virrvarret kunde snart möjliga nöjen urskiljas. Den första var en sicksack-rutchkana – kul för barn, men vuxna fick sig rejäla höftsmällar på vägen ner. Jag återvände till denna timmen senare bara för att konstatera det bekanta ljudet aj!-aj!-aj!-aj! när en lätt förfärad mamma provade med ett skrattande barn mellan knäna.

Det som var roligast i simhallen var en lång, ringlande och föredömligt bred vattenrutschkana där man störtades runt och ner i lugn takt. Det blev en reservationslös lek. Här kunde alla bada.  Jag såg exempelvis två rejäla medelålders bröder, en släktträff på tio personer sammanklamrad till en galen orm (med minsta flickan på två år i spetsen), en åldersstigen skrikande dam med farligt svag resår i bikinibyxorna, flickgäng, busungar och åtskilliga andra som alla ”bara skulle pröva en gång till”. Det var ett nöje att se hur alla släppte loss.

En mörklagd spökrutschtunnel konkurrerade tappert om uppmärksamheten. Vidare  fanns en vattenforsränna i cirkel, en klättervägg med flytboll och små varm-pooler.

Väl värt ett besök, tyckte både jag och barnen.

The post Karlsrobadet i Eslöv appeared first on Utflykt Skåne.

Ett digert jobb, visade det sig, för det finns ju hur mycket som helst skoj att göra! Så vi fyller på guiden fram till sportlovets början med tips från de lite mindre kommunerna.

>>>KLICKA HÄR för att ladda ner Utflykt Skånes Sportlovsguide 2013 (pdf)! <<<

Vi uppdaterar sportlovsguiden varje dag. Det betyder att du som användare kan lita på att alla uppgifter är pinfärskt aktuella. Samtidigt kan ni uppgiftslämnare alltid ringa in och få ändringar införda. Mejla oss då gärna på kristian@blendaforlag.se. Vi uppdaterar var 24:e timme.

Vill du hjälpa oss att sprida information om Utflykt Skånes Sportlovsguide på din skola eller din förening? Klicka här för en nedladdningsbar pdf-affisch!

—

Här finns länkar till alla sportlovsaktiviteter i hela Skåne (osorterat). 

The post Nyhet!! Bästa tipsen för sportlovet appeared first on Utflykt Skåne.

Häromdagen var jag ute och fotograferade. Folk ställde frågor och jag förklarade hur vi arbetade. Det är trevligt, för när alla väl inser att besöket är av rena jultomtekaraktären, så uppstår känslor av lycka och berättigad skånsk lokalstolthet.

Det smittade av sig. ”Nu tar vi sikte på sportlovet!” utbrast jag entusiastiskt till en man. Fortsatte om hur många barn det finns som inte har råd att åka på skidsemester – men hur det finns massvis att göra här hemma i Skåne. Mannen avbröt mig direkt. ”Inte för att man inte har råd med en skidresa,” sade han bestämt, ”utan för att man inte vill!”

Karln hade ju så rätt.

Självklart vill skåningar resa långt bort på sportlovet. Givetvis vill de spendera en massa pengar under sin lediga tid. Skåningen vill resa hela vägen från Hässleholm till Malmö. Han eller hon vill ta tåget från Ystad till Lund. Kanske bila upp till Kullen eller ta en sväng ner till Skanör. Skåningar vill helt enkelt resa och upptäcka Skåne så fort de får tid.

För att stötta det lokala? För att hjälpa livsstilsföretagare inom besöksnäringen? För att minska flygplanens utsläpp i atmosfären? I helvete heller. Man vill uppleva det man älskar allra mest.

Man vill göra utflykter hemmavid.

Bilden är tagen på Höörs nya torg under skyltsöndagen för ett par år sen. Denna dag då hela luciatåget klättrar upp på bankens tak för att motta publikens beundran. Tröjan bär givetvis Frosta hockeys stolta emblem.

Kristian Olsson Lilja

The post Det här med sportlovet appeared first on Utflykt Skåne.

Simhallarna i Mellanskåne har tävlat klart i stor, större och störst-disciplinen. Vinnaren är dock svår att peka ut. För vad är storhet i besökarnas ögon?

De flesta simhallar måste leverera basutbudet. En motions- och tävlingsbana. Bastu. Hopptorn och/eller trampolin. Och numera även små bubbelpooler där du kan skava rumpa med andra frusna. Men hur skiljer sig sen baden från varandra? Här kommer en loj pappas syn på saken.

Antingen finns det simhallar med en rad häftiga attraktioner. Eller så saknar de det. De som har det häftiga talar för sig själv. Åk till Karlsrobadet i Eslöv eller snart nyöppnade Högevallsbadet i Lund om ni vill sugas ut i diverse äventyr under lycksaliga skrik och stoj. Det är det många som gör. Men ibland kan de enklaste ting göra hela skillnaden.

Jag snackar badleksaker.

För på simhallar med utrymme för frigolitprylar uppstår ibland en lycka som liknar badkarets. På Lågedammsbadet har man en generöst tilltagen samling, varav den pelarformade tingesten (se bildspelet) alltid utses till favorit. Ungarna klättrar, brottas och klamrar sig fast för blotta livet samtidigt som alla obevekligt glider närmare en poolkantsdusch vars hårda stråle hotar kapsejs.

Konstiga saker händer. Min äldste brukar få kompisar. Plötsligt står dom vid vilstolen och säger ”Det här är Alex, kan vi få hans telefonnummer?” Något som definitivt aldrig händer på dagar då vi sugs runt i vilda äventyrsvirvlar. Jag säger inte att det ena är bättre än det andra. Det är bara så diametralt olika.

Jag har ännu inte stött på en simhall där man får ta med sig egna prylar. Men kanske skulle det vara lösningen på ålderstyngda hallar med sinande biljettbesök. Tänk själv en badgästkö fylld av kanoter, dykardräkter, radiostyrda motorbåtar och legobyggen. Samt en badvakt som går runt och säkerhetskollar, förväntansfullt mysandes åt dagens lekfest. En dag i veckan kanske?

Fikadelen är okej på Lågedammsbadet. Här har jag så måttliga förväntningar att jag hoppar högt av glädje inför erbjudandet att kunna fika ”inåt”. Ett generöst utbud av stolar och bord markerar dessutom tydligt hur man gärna vill ha ”utflyktsgäster”. Hela familjesällskap brukar slå sig ner i dessa basläger där man på något sätt indirekt känner sig delaktig. Trevligt.

En sista fin sak med Lågedammsbadet är en nära nog undanskymd sommardetalj. Genom glasdörrarna hittar man ett utomhusbad av 70-talssnitt, lite olika pooler samt uteduschar. Men följer man den långa metalltrappan upp så når man ett härligt utsträckt etage-trädäck. Den trygga överblicken av badområdet och upplevelsen av att vara uppe bland molnen har sina poänger. Ett örnnäste för hönspappor helt enkelt. Och nya idéer.

The post Lågedammsbadet appeared first on Utflykt Skåne.